Tysk Jaktterrier Klubb har varit medlem i det internationella förbundet för tysk jaktterrier sedan 1996. Förbundet är en del av FCI-organisationen och har f.n. 14 fasta medlemsländer. Ett land som vill bli medlem blir först provmedlem och har fem år på sig att uppfylla kraven på att bli fast medlem. För att bli fast medlem måste det finnas en rasklubb som är FCI-ansluten inom det egna landet, det måste finnas jaktprovsregler och avelsregler som är nedskrivna och godkända av klubben.

Förbundet träffas en gång per år och diskuterar framförallt avel- och jaktprovsfrågor. Det finns en ambition att harmonisera avels- och provregler mellan länderna för att underlätta avelsutbyte, men olikheter i lagstiftning och jaktliga förutsättningar gör att det inte alltid är möjligt. I samband med mötet hålls också det årliga internationella provet för tysk jaktterrier, som genomförs enligt internationella provregler godkända av FCI. Sverige var för första gången värd för provet 2012, som då hölls i Skara (läs mer i reportaget "Internationella provet Skara augusti 2012").

Mer information om internationella förbundet för tysk jaktterrier finns på hemsidan iv-djt.com

Protokoll från möten inom IV-DJT

Protokoll från gemensamt möte med styrelsen samt avels- och provansvariga 2019
Protokoll från möte gällande avel 2019

Protokoll från årsmöte 2018

Protokoll från möte gällande avel och prov 2016
Protokoll från extra avelsmöte 2016
Protokoll från ordförandemöte 2016

Anlagsprov fält

Anlagsprov fält är den mest ursprungliga formen för tysk jaktterrier. Provet skapades i Tyskland på 30-talet och det är med hjälp av detta prov som man lyckats avla fram bl.a. skalldrivning, spårvilja och vattenpassion. Man kan med fog säga att det är fältprovet som gjort TJT till den högklassiga och mångsidiga jakthund den är idag.

Provet görs i två delar, en grytdel som görs under perioden 1 maj - 31 oktober och en drevdel som görs under 1 september - 31 december men bara på barmark (drevdel skog kan göras fram till 31 januari). Man kan börja med vilken som helst av delarna och när man genomfört den ena delen har man innevarande och kommande kalenderår på sig att fullfölja provet. När hunden påbörjar sitt prov mäter domaren hundens höjd och kontrollerar att den har korrekt och komplett bett. Som hundägare kan du förbereda hunden genom att vänja den vid hantering och att främmande människor tillåts titta i munnen på den. Bettkontrollen kan ersättas av ett tandintyg som skall vara utfärdat av veterinär eller två TJT-jaktprovsdomare. Även skottfasthet testas och det är bra att, liksom med alla jakthundar, vänja hunden vid skott.

Grytdelen
Inför grytdelen måste hunden tränas i ett provgryt. Vissa hundar förstår direkt vad de skall göra i grytet och behöver kanske bara enstaka träningar innan de är startklara medan andra behöver mer tid. När hunden självständigt går in i grytet, går runt i alla gångar och skäller på grävlingen när den ligger vid gallret är den färdig för att starta på prov. På provet skall hundföraren göra så lite som möjligt, han skall släppa hunden några meter från grytgången. Om hunden inte vill gå in kan domaren uppmana föraren att gå fram och stötta hunden. Sista momentet är utkallning, domaren säger till när du skall försöka kalla ut hunden och avsluta provet. Utkallning är inget krav för godkänt prov, men det är trevligt att se lydiga hundar och du har definitivt användning av det under jakten sedan.

Domaren bedömer hunden efter reglerna för grytanlagsprov, sprängare. Några av momenten där översätts till skärpa, skall, sök och jaktlust och förs in på provblanketten. Om hundägaren vill kan man samtidigt göra ett officiellt grytanlagsprov, sprängare, men det måste man bestämma redan vid anmälan. Det går även att göra ett grytanlagsprov, sprängare, som arrangeras av annan klubb än TJTK och räkna det som grytmomenten i anlagsprovet. Det viktiga då är att man innan gjort rörliga skott- och vattenmomenten separat för en TJT-domare. Kontakta provsamordnaren om du vill göra rörliga skott- och vattenmoment så blir du tilldelad en domare.

Vattenmomentet är lätt för hundar med stor vattenpassion, de brukar kasta sig i av sig själva. De flesta hundar behöver dock få lite vattenvana, börja tidigt med att bada med valpen och unghunden på sommaren när det är varmt i vattnet. Tänk på att en hund som kastar sig glatt i 25-gradigt vatten en varm sommardag kanske inte är så badsugen en gråkall oktoberdag när provet går. Vattenmomentet går ut på att testa hur mycket retning hunden behöver för att gå i vattnet. För högsta betyg skall hunden gå i spontant eller på kommando. Nästa steg är kast med sjunkande föremål (småsten), går hunden inte i då så övergår man till en flytande dummy. Om hunden trots det ej går i så kastar man i en fågel. Vägrar hunden då får den en 0:a. När hunden väl är i vattnet är det tillåtet att kasta i ett apportobjekt för att få hunden upp ur vattnet. Ofta har man en lång lina på hunden, men har du en lydig hund kan du göra provet utan lina om markvärden tillåter det.

Drevdel fält
Drevdelen genomförs på stora öppna fält där det finns fälthare. Hundägare med hundar, domare och medföljare går i en drevkedja över fälten. När en hare springer upp ropar den som först ser den ”hare”. Hundägarna skall då snabbt vända bort sina hundar så att de ej ser haren. Meningen är att hunden skall driva i löpan och inte på synen. Domare kollar snabbt vilken hund som är nära men ej sett haren och kommenderar snabbt den hundägaren att släppa hunden på spåret. Som hundägare kan du då göra två saker för att hjälpa din hund. För det första skall du springa snabbt till harlöpan, ju snabbare hunden är på löpan desto större möjligheter har den att driva bra. För det andra skall du ha hunden i en dubbellina så att du kan springa med hunden tills du ser att den ”suger fast” i löpan, då släpper du hunden. Med ett vanligt koppel kan du inte ge din hund en bra start. När hunden drivit klart skall den komma tillbaka till föraren.

Anlagsprov skog

Anlagsprov skog är en anpassning av anlagsprovet till svenska förhållanden. I många trakter i Sverige finns ej förutsättningar för att genomföra fältprovet, därför finns skogsprovet. Grytdelen genomförs på samma sätt som för fältprovet. Det är till och med så att om du börjar med en grytdel kan du sedan bestämma om du vill göra en drevdel fält eller skog.

Drevdel skog
På drevdelen släpps hunden på fritt sök i skogsmark. Hunden skall ta upp vilt och driva det för att kunna bedömas. Hunden kan bedömas på drev på alla slags hårvilt, men det är viktigt att man kan bedöma hunden då den driver i löpan, alltså ej har synkontakt med viltet. Provet går till så att hundförare och domare går ut i skogen och hunden släpps. Hundägaren bestämmer sedan hur fort han vill gå och när han vill stanna till. Hundens sök bedöms och när hunden tar upp bedömer domaren drevet. Hunden skall driva minst 5 minuter och skall själv bryta och komma åter till föraren inom en timme från upptag. Att kalla in hunden från drev är också tillåtet, men man får ej genskjuta hunden och fånga den.

Ofta hör man hundägare säga ”varför skall jag starta min hund på jaktprov, jag tänker ju ändå inte ta några valpar, jag skall bara ha den till att jaga med”. Den som tänker så har inte tänkt färdigt eller inte tänkt alls. Här kommer sex starka argument för att starta din hund på jaktprov.

För rasens skull

Jaktproven är ett av de viktigaste avelsverktygen för vår ras. Resultaten från bl.a. anlagsproven registreras i den internationella databasen Dogbase. Där beräknas egenskapsvärden för alla hundar och din hunds resultat påverkar avelsvärdet för föräldrar, syskon, kusiner etc. i fem generationer. De avelsvärden som Dogbase räknar fram blir säkrare ju fler av hundarna i rasen som har startat på prov. Om alla startade på prov så skulle Dogbase vara ett extremt kraftfullt avelsverktyg. Idag kommer ca 30 % av alla svenskfödda jaktterrier till start på anlagsprovet. Med denna siffra ligger vi något lägre än i Tyskland men vi ligger betydligt bättre till än de allra flesta jakthundsraserna i Sverige. Samarbete med Dogbase gör att tyska uppfödare idag är mer benägna att sälja bra avelsdjur och valpar till Sverige än tidigare.

För uppfödarens skull

Din uppfödare är mycket intresserad av att din hund startar på prov. Dels får han/hon en uppföljning av hur aveln lyckats, dels är goda provresultat ett argument som kan få fler nya valpköpare att vända sig till din uppfödare. Så om du tycker att din uppfödare gjort ett bra jobb och varit juste mot dig så kan du återgälda det genom att starta din hund på jaktprov.

För kommande valpköpares skull

För en valpköpare som skall bestämma sig för vilken valp han skall köpa är provresultat från valpar i tidigare kullar med samma föräldrar den viktigaste informationen. Jaktprovsresultat är den bästa kvalitetssäkringen en valpköpare kan få. Uppfödares skryt i telefon eller på glassiga hemsidor skall man inte tro för mycket på.

För hundens skull

En jaktterrier är en aktiv hund som älskar att arbeta. Inför jaktprov måste man träna, vare sig det är spår, gryt eller i skogen. Hunden älskar denna träning likväl som provtillfället, särskilt om alternativet är hundgården eller soffan. Dessutom finns det ett rent sexuellt intresse för hunden. Om din hund går bra på jaktprov så ökar chansen att den får para sig en eller fler gånger under sin livstid, och para sig tycker även hundar är kul. Tyvärr lever en stor del av våra hundar hela sitt liv utan sex. Tänk dig själv vilket öde!

För din egen skull

Att träna din hund inför prov är kul, du får en bättre kontakt med hunden och sannolikt blir den även en bättre jakthund. Att starta hunden på prov är också kul, många människor gillar att tävla och får kickar när det går bra. Vid provgryten och proven så träffar du trevliga människor som liksom du gillar jakt och jaktterrier, jag lovar att ni kommer att ha mycket att tala om. En annan aspekt är att om du genom att starta din hund på prov visat att du är en intresserad och duktig hundförare så kommer du att få förtur hos många uppfödare nästa gång du skall köpa en valp.

För klubbens skull

Provverksamheten är TJTKs största enskilda verksamhet både i fråga om ekonomisk omsättning och engagemang av funktionärer. Provavgifterna är anpassade till kostnaderna så att provverksamheten skall vara självbärande. Med en omfattande provverksamhet får vi mer resurser att satsa på framförallt domarutbildning som är den största enskilda kostnadsposten för provverksamheten. Dessutom, ju fler provstarter vi har desto större möjligheter har klubben att kunna arrangera prov på fler platser i landet och därmed förbättra servicen för våra medlemmar.

Alltså: Starta på prov – nu!

 

Publicerad i Jaktterriern nr. 3/2007. Text: Johan Sonesson

 

För att erhålla klubbens förtjänsttecken skall medlem:

  • på ett förtjänstfullt och föredömligt sätt främjat Tysk Jaktterrier Klubbs mål och verksamhet.
  • haft förtroendeuppdrag under minst 10 år, dock behöver det ej vara sammanhängande. (t.o.m. 2003 krävdes endast 5 år)

 Med förtroendeuppdrag avses medlem som:

  • väljs på Tysk Jaktterrier Klubbs eller Lokalavdelnings ordinarie klubbmöte, domare, avelskommitténs ledamöter samt de som på uppdrag av Tysk Jaktterrier Klubbs styrelse innehaft annat förtroendeuppdrag som främjat Tysk Jaktterrier Klubbs mål och verksamhet.

 Förslag med motivering kan lämnas av:

  • lokalavdelning, enskild medlem samt Tysk Jaktterrier Klubbs styrelse. Om flera personer föreslås skall dessa rangordnas i turordning.

Förslagsställaren skall:

  • utförligt redogöra för hur medlemmen uppfyller ovanstående villkor och med en tydlig redogörelse av arbetsinsatsen.

Förslaget skall vara Tysk Jaktterrier Klubb tillhanda senast 4 veckor innan ordinarie klubbmöte. Tysk Jaktterrier Klubbs styrelse utser mottagare av Förtjänsttecken. Mottagare av Förtjänsttecken presenteras i klubbens tidskrift.

Förtjänsttecknet är en medalj i form av klubbens emaljmärke i storlek 30 mm, med blå/gult band och numrerad i löpande från Nr: 1. När flera medlemmar har samma antal kvalificerade år, avgör efternamnets begynnelsebokstav numret på förtjänsttecknet, i andra hand förnamnets begynnelsebokstav.

 Utdelade förtjänsttecken:

NummerÅrNamnAntal år
1 1990  Knut Mårtensson  7 år
2 1990  Kurt Olsson  7 år
3 1990  Dennis Berndtsson  6 år
4 1990  Kenth Elving  6 år
5 1990  Per Rygnefors  6 år
6 2000  Bengt Erixon  
7 2000  Rune Ström  
8 2005  Bernt Bondesson  
9 2005  Cid Malmros  
10 2005  Leif Karlsson  
11 2010  Rune Boman  
12 2010  Björn Dahlström  14 år
13 2010  Catarina Kjellberg Knutsson  
14 2010  Sven-Olov Svensson  
15 2010  Lars Hed  

I hanhundslistan hittar du hanhundar som uppfyller Tysk Jaktterrier Klubbs avelskriterier och vars ägare tycker att de är lämpliga att använda i avel.

Hundarna på listan som är gulmarkerade har uppnått 15-valparsspärren och hundar som har markerats blått har haft tre kullar på ett år.

Ladda ner hanhundslistan (uppdaterad 2023-12-13)

Om du vill veta mer om hundarna, kan du även söka i Svenska Kennelklubbens databaser för hunddata och avelsdata.

Ägare till hanhundar som är avelsgodkända ombeds skicka hanarnas uppgifter samt bild till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Om din hund finns med listan, glöm inte att kontakta avelsrådet om hunden avlider eller dina kontaktuppgifter ändras.

 

 

TJTK logga farg transparent bakgrund 250

Tack till sponsorerna för internationella provet