Presidentens rader

Det var nu ett tag sedan jag skrev här, och jag förstår att ni saknat mig. Nu har jag tagit mig i kragen och satt mig vid tangentbordet. Som ni säkert noterat så har vi inte haft någon sommarträff i år. Orsaken är framförallt att vi har fått allt svårare att hitta lämpliga platser där vi har allt vi vill ha; camping, mat, stugor, gryt, vildsvinshägn mm. Vi satsar i år istället på en provhelg i september mellan den 27:e och den 29:e. Evenemanget är utannonserat på hemsidan så mer information hittar ni där. Vi har även vår årliga rasspecialutställning på lördagen den 28:e. Domare är den erfarne jaktterriermannen Erdmann Greiser från Tyskland.

För två veckor sedan var vi en grupp från styrelsen som deltog i internationella förbundets årsmöte och det internationella provet, som i år hölls i Siebnen i Schweiz. Viktiga gemensamma angelägenheter om avel avhandlades, framförallt om den nyupptäckta ärftliga sjukdomen myopati. Vi har testat igenom huvuddelen av de svenska avelshundarna och hittat några enkla anlagsbärare. Vår slutsats är att sjukdomsgenen inte funnits länge i Sverige utan kommit med importer från Tyskland under de senaste åren. Österrike har också testat sina hundar och kommit till samma slutsats. Mutationen som ligger bakom sjukdomsgenen verkar alltså ha uppstått i Tyskland och spritt sig därifrån. En annan avelsfråga som man är bekymrad över i flera länder är den snabba ökningen av andelen bruna hundar. I Sverige är vi som tur är i stort sett förskonade från sådana stolligheter som medveten avel på avvikande färger istället för att fokusera på jaktegenskaper, mentalitet och funktionell exteriör i aveln.

På det internationella provet deltog en svensk hund, Yvonne von Wiesentastollen, med Johan Helmersson som förare. Tyvärr krånglade det till sig redan under spåret för henne och hon gick inte till pris. All heder åt Johan som gjorde ett seriöst försök, men det går inte alltid vägen, det är mycket som skall stämma och hunden utsätts för ganska mycket mental påfrestning med resa, hotellboende och andra ovanligheter. Nästa år är det vi i Sverige som är värdar för det internationella mötet och provet. Vi kommer att vara i Skåne och på söndagen efter provet kommer vi att ha vår rasspecialutställning. Tysk jaktterrier Klubb fyller ju 40 år nästa år så det hela den helgen blir vår jubileumsaktivitet med internationellt möte, prov, middag och utställning. Vi i styrelsen hoppas på stor uppslutning.

Och nu är det jaktsäsong igen!

Johan

Jaktsäsongen för våra hundar går nu mot sitt slut. Någon månad med grytjakt återstår dock och rävjakt på inspårad eller indriven räv är ju fantastiskt spännande. Av de fyra jaktterriers jag haft har jag använt tre både ovan och under jord. Precis som många andra TJT-ägare drabbas jag då av att hunden ”spontangrytar” under jakt på klövvilt ovan jord. I ett av de senast numren av den tyska jakttidningen Wild & Hund fanns en artikel med tips på hur man undviker detta och kan ha en terrier eller tax som man använder både ovan och under jord utan att jaktformerna ”stör” varandra. De fyra konkreta tipsen är (och jag har brutit mot samtliga när jag jagat in mina hundar inser jag nu efteråt).

1. Jaga in hunden ovan jord först. När hunden lärt sig detta och fungerar bra så kan man börja i provgrytet, men inte förr. Detta följer en allmän grundregel för hundar som skall kunna flera saker. Börja alltid med det som du vill att hunden skall gilla bäst.
2. Undvik grävling! Grävlingar ligger i gryt varje dag och lämnar nattspår som leder till grytet. Lätta att hitta för den motiverade hunden. I Tyskland kan man helt undvika grävling eftersom man har räv i provgrytet. Men vi kan i alla fall försöka att efter GA-provet aldrig mer uppmuntra hunden på grävling och kanske även tillrättavisa den när den visar intresse för grävling. Jaga bara räv med hunden under jord!
3. Dela in jaktåret i säsonger. Jaga bara ovan jord under hösten och gå helt över till grytjakt i januari eller februari. Det underlättar för hunden att förstå vilken slags jakt som väntar idag.
4. Använd tydliga ritualer som är olika vid grytjakt och ovanjordsjakt. Förutom de olika peljarna så kan det handla om hur du hanterar hunden när du tar ut den ur bilen, hur du klär dig, vad du gör. Även detta underlättar för hunden att förstå vad som väntar.

Jag skall försöka med detta på min nästa jaktterrier. Vi får se hur det går!

Johan

I augusti var vi några från styrelsen, jag, Cattis, Peter och Jocke, som for ner till Ebersberg i Bayern för att delta på det årliga mötet med internationella förbundet för TJT. På mötet om avels- och provfrågor diskuterades mycket om den nyupptäckta ärftliga sjukdomen myopati som upptäcks på några hundar i Tyskland. Det är en recessivt nedärvd sjukdom och det finns ett gentest för den. Hundar har testats i Tyskland och Österrike och som tur är verkar genen vara ganska ovanlig och knuten till vissa linjer. I Sverige har vi valt att testa några hundar som har kända anlagsbärare i Tyskland i släkten. De första blodproverna går iväg till labbet i Tyskland nu i december.

På lördagen gick det årliga internationella provet med många duktiga och väldresserade hundar. Anders Fälth och jag var med och dömde. Anders tycker detta är så roligt att han reser ner på egen bekostnad för att döma. Peter Andersson var med som domarelev. På kvällen var det stor jubileumsmiddag eftersom det internationella förbundet fyllde 25 år. Cattis blev utsedd till hedersmedlem eftersom hon var med på mötet för 25 år sedan och är en av de få som fortfarande är i livet.

Om mindre än två år, i augusti 2020 är det vi i Sverige som står värd för detta arrangemang. Förberedelserna har redan börjat med bokning av marker och lokaler. Det lutar åt Skåne för att det skall bli kortare reseavstånd för hundägare från kontinenten. Nästa jaktsäsong behöver vi samla blod, skinn och klövar från ett antal fällda djur. Sist hade vi älgar och det kanske vi skall satsa på denna gång också. Vi har med Dan Lindströms hjälp dragit igång en kurs för hundägare som siktar på att utbilda sin hund för att starta på provet. En första träff har hållits med ca 8 hundägare och i vår drar de igång med mer regelbundna träffar. Vi hoppas så klart att några av dessa hundar kommer till start på provet, men även om man inte kommer så långt så får man en väldresserad och lydig hund, och det är gör ju att man kan få ut så mycket mer av sin hund under jakten. Jag såg exempel på skillnaden i lördags då jag dömde två TJT på drevdel skog. Den ena hunden hade två drev, först på en hare och sedan ett rådjur. Vid båda dreven kunde hundföraren kalla in hunden från fullt drev. Den andra hunden drev rådjur i 30 min och bröt och tog bakspåret tillbaka, alldeles utmärkt jobb. Men när hunden gick på bakspåret över ett fält där ägaren stod och ropade sprang hunden åt andra hållet. Efter lite lock och pock med godis lyckades dock hundägarens dotter koppla hunden så att provet räddades från underkännande. Lite kontraster där!

Lev väl och jaga ordentligt!

Johan