I augusti var vi några från styrelsen, jag, Cattis, Peter och Jocke, som for ner till Ebersberg i Bayern för att delta på det årliga mötet med internationella förbundet för TJT. På mötet om avels- och provfrågor diskuterades mycket om den nyupptäckta ärftliga sjukdomen myopati som upptäcks på några hundar i Tyskland. Det är en recessivt nedärvd sjukdom och det finns ett gentest för den. Hundar har testats i Tyskland och Österrike och som tur är verkar genen vara ganska ovanlig och knuten till vissa linjer. I Sverige har vi valt att testa några hundar som har kända anlagsbärare i Tyskland i släkten. De första blodproverna går iväg till labbet i Tyskland nu i december.

På lördagen gick det årliga internationella provet med många duktiga och väldresserade hundar. Anders Fälth och jag var med och dömde. Anders tycker detta är så roligt att han reser ner på egen bekostnad för att döma. Peter Andersson var med som domarelev. På kvällen var det stor jubileumsmiddag eftersom det internationella förbundet fyllde 25 år. Cattis blev utsedd till hedersmedlem eftersom hon var med på mötet för 25 år sedan och är en av de få som fortfarande är i livet.

Om mindre än två år, i augusti 2020 är det vi i Sverige som står värd för detta arrangemang. Förberedelserna har redan börjat med bokning av marker och lokaler. Det lutar åt Skåne för att det skall bli kortare reseavstånd för hundägare från kontinenten. Nästa jaktsäsong behöver vi samla blod, skinn och klövar från ett antal fällda djur. Sist hade vi älgar och det kanske vi skall satsa på denna gång också. Vi har med Dan Lindströms hjälp dragit igång en kurs för hundägare som siktar på att utbilda sin hund för att starta på provet. En första träff har hållits med ca 8 hundägare och i vår drar de igång med mer regelbundna träffar. Vi hoppas så klart att några av dessa hundar kommer till start på provet, men även om man inte kommer så långt så får man en väldresserad och lydig hund, och det är gör ju att man kan få ut så mycket mer av sin hund under jakten. Jag såg exempel på skillnaden i lördags då jag dömde två TJT på drevdel skog. Den ena hunden hade två drev, först på en hare och sedan ett rådjur. Vid båda dreven kunde hundföraren kalla in hunden från fullt drev. Den andra hunden drev rådjur i 30 min och bröt och tog bakspåret tillbaka, alldeles utmärkt jobb. Men när hunden gick på bakspåret över ett fält där ägaren stod och ropade sprang hunden åt andra hållet. Efter lite lock och pock med godis lyckades dock hundägarens dotter koppla hunden så att provet räddades från underkännande. Lite kontraster där!

Lev väl och jaga ordentligt!

Johan