Domare: Josef Andritzky
BIR: Hevishot's Franka NO49889/17
E: Fuchswürger's Barry Af Clinton SE40708/2014
U: N UCH Jakara Bukowa Ostoja PKRIII73961
Ägare: Frank Alvegg
Uppfödare: Trude Granhus & Eivind Lurås
BIM: Ruskprickens Clintan SE39878/2015
E: Viltskräckens GC Östen S50856/2005
U: Hivlingen's Yla S65137/2007
Ägare: Anna Engström
Uppfödare: Ann-Sofi Thornqvist
Jaktklassens vinnare:
Bästa hane Jaktklass: Hevishot´s Enfield SE12059/2017
E: Hivlingen's Scott SE23782/2010
U: Klokkarsteinens Just Tough Enough NO54475/11
Ägare: Heidi Sjöstedt
Uppfödare: Trude Granhus & Eivind Lurås
Bästa tik Jaktklass: Hivlingen´s Ester SE40665/2105
E: Ruskprickens Alvin SE14321/2010
U: Hivlingen's Wanja S45685/2008
Ägare: Runar Herbertsson
Uppfödare: Jan Nilsson
Utställningsdomare vid den nationella utställningen i Karlstad 22 juli 2018 - En rapport från Josef Andritzky
I samband med det internationella provet ”Arbeit nach dem Schuss” 2017 i Brandenburg/Bersteland fick jag frågan från den svenska jaktterrierklubben, Johan Sonesson, om jag skulle vilja döma en utställning 2018 i Sverige. Gärna tackade jag ja till denna inbjudan, eftersom jag redan hade trevliga och fina minnen från landet och personerna i svenska jaktterrierklubben. För några år sedan kunde jag som ansvarig för en domargrupp vid det internationella provet i Sverige vara med och döma detta stora fullbruksprov.
När tiden för utställningen närmade sig var det tyvärr inte längre möjligt att genomföra mina ursprungliga planer från 2017. Jag hade tänkt att resa till utställningen i Sverige och tillbringa en veckas semester där tillsammans med min fru. Men eftersom jag vid den här tidpunkten fortfarande hade valpar hemma, som någon var tvungen att ta hand om, kunde min fru tyvärr inte följa med på resan till Sverige.
Några veckor innan min resa fick jag en broschyr från Johan Sonesson, ”Riktlinjer för tysktalande utställningsdomare som dömer i Sverige” – utarbetad av Svenska Kennelklubben. I denna finns allt man måste tänka på beskrivet, från allmän information, klasser via bedömningssystem till doping. Att alla utställningsdomare studerar dessa riktlinjer är en självklarhet.
Den 21 juli påbörjade jag min resa med bil till flygplatsen i Frankfurt och därifrån med flygplan via Jönköping till Karlstad. Flygningen till Karlstad förlöpte utan problem och vid ankomsten där var Johan på plats för att ta emot mig.
Han körde mig till svenska jaktterrierklubbens träff, där en hundförare just höll ett föredrag. Därefter åkte vi vidare till min underbara lilla övernattningsstuga direkt intill kanten av en stor sjö. Här kunde jag vila en stund innan jag blev hämtad igen till samlingen på kvällen med en härlig middag.
Den här kvällen lärde jag känna svenskarnas lugna och trevliga sätt ännu bättre. Den speciella smaken av bävergäll-snaps har jag fortfarande kvar i munnen som om det vore igår.
Den underhållande kvällen fortsatte till långt in på natten – tiden bara flög iväg.
Nästa morgon, kort efter frukosten, började så till slut utställningen. Den var utmärkt förberedd och genomorganiserad. Den tysktalande ringsekreteraren hade koll på allt.
De olika klasserna dömdes efter varandra – från och med nu gick allt för mig som hemma i Tyskland. Hundar från Sverige och Norge visades upp.
För att sammanfatta vad jag la märke till hos hundarna som ställdes ut, kan jag säga att hundarna som bedömdes uteslutande var trevliga och lugna till sitt väsen. Jag upptäckte ingen aggressivitet alls gentemot människor eller andra hundar.
Av de tjugo hundar som skulle bedömas måste fyra hundar diskvalificeras på grund av fel som utesluter dem från avel. Aldrig tidigare hade jag sett en hund med åtta framtänder, med en framtand på vardera sida som är kraftigt snedställd.
Sex hundar fick omdömet excellent (utmärkt), nio hundar very good (mycket bra) och en hund sufficient (godtagbar).
För fem tyska jaktterrier med omdömet excellent kunde jag dela ut CK (certifikatskvalitet).
Efter placeringarna i de enskilda klasserna och total fick segrarna sina gratulationer och utmärkelser.
Därefter var det redan dags för mig att resa tillbaka till Tyskland – flyget gick kl. 15:00 på söndagen från Karlstad – efter mellanlandningen i Jönköping hade jag en timmas försening på grund av en åskfront. Efter det förlöpte allt enligt planen – landning i Frankfurt och med bilen tillbaka till Mähring.
Jag vill passa på att framföra ett hjärtligt tack till Johan Sonesson för inbjudan och till alla svenska och norska hundförare för deras gästvänlighet.
J.Andritzky, specialavelsdomare inom tyska kennelklubben VDH